Expectations and Linguistic Meaning - Sammanfattning
	Här finns en någorlunda lättfattlig sammanfattning av min avhandling. Om du vill läsa mer finns det mycket information på engelska här. Hela texten finns också tillgänglig att ladda ner. För att göra idéerna i avhandlingen tillgängliga för en större publik har jag också skrivit en populärvetenskaplig introduktion på svenska, som finns att läsa här. Om du har synpunkter eller frågor så skicka gärna ett . Tillbaka till min hemsida.
	Sammanfattning Vad betyder ordet "hund"? Eller orden "ljudpinne", "måste", "gurka" och "röd"? Till skillnad från många tidigare forskare ser jag orden och våra språkliga uttryck som reaktioner på när saker och ting har blivit fel i våra vardagliga handlingar: anledningen till att jag måste ha ett ord för "röd" är att du kanske tog den blå skjortan i stället för den röda, och den passade inte lika bra just idag. I min teori får ordet hund bara sin betydelse i relation till de sociala och kulturella sammanhang där det används. Försök förklara vad en hund är för någon från en kultur utan hundar! Jag relaterar ordens betydelse till vårt icke-språkliga tänkande, som vi i stor utsträckning har gemensam med lägre djur. Detta görs bäst i termer av förväntningar. Djuren har inget språk, men de har ofta ett utvecklat tänkande för att kunna hitta mat, skydd och partners så att de kan överleva i en föränderlig miljö. Människan har ungefär samma förmågor som djuren, och om vi vill förstå människans tänkande så är det vettigt att bygga våra teorier på samma grund som vi bygger teorierna om djurs tänkande. Avhandlingen består av en Introduktion och fem uppsatser. Introduktionen presenterar bakgrunden till min teori, och också korta sammanfattningar av uppsatserna. Uppsats 1 - Evolving Social Constraints on Individual Conceptual Representations (skriven tillsammans med Peter Gärdenfors) - undersöker vad som händer med våra kognitiva strukturer när vi delar med oss av dem i en språkgemenskap. Vi föreslår en modell av hur namn, substantiv och adjektiv uppkommer genom en abstraktionsprocess, och diskuterar vad man behöver för kognitiva förmågor för att kunna referera till ett objekt. Uppsats 2 - Dialogue Dynamics, Violin Strings, and the Pragmatics-Semantics Continuum - handlar om hur våra språkliga uttryck svarar mot motgångar i vardagsaktiviteter. Jag har spelat in dialoger mellan "experter" som instruerar "noviser" hur de ska byta en fiolsträng, och visar att deras yttranden ibland är rena instruktioner, ibland koordinerar deltagarnas mentala representationer, och ibland är diskussioner som gäller ordens betydelse. (Den modell som jag föreslår presenteras på svenska i Det självklara behöver inte sägas.) Uppsats 3 - Linguistic Modality as Expressions of Social Power (skriven tillsammans med Peter Gärdenfors) - visar hur modala hjälpverb (få, kan, vill etc.) kan struktureras i termer av förväntningar och sociala maktförhållanden. Uppsats 4 - Evolution, Categorization and Values - polemiserar mot två skolor som har varit mycket inflytelserika för avhandlingen: kognitiv lingvistik och konstruktivism. Båda dessa skolor fokuserar på våra mentala strukturer som fundamentala för våra erfarenheter. Jag hävdar i kontrast till dessa att vi måste ta med omvärlden som utvärderingsinstrument om vi ska förstå hur tänkandet kan ha växt fram. Fundamentalt meningsfulla aktiviteter som ätande och fortplantning är inte huvudsakligen kognitiva till sin natur, utan bygger på att vi verkligen gör någonting. När vi sedan bygger upp en kognitiv apparat gör vi det genom att koppla varseblivning och kognition till dessa i sig meningsfulla aktiviteter. Den femte och sista uppsatsen - Explorations in Synthetic Pragmatics (skriven tillsammans med Christian Balkenius) - använder datorsimuleringar för att modellera stabiliseringen av ett enkelt lexikon. Hela avhandlingen finns tillgänglig på engelska här.